Den andra tavlan i Duvanserien har samma motiv som den första, men här utan tidens spiral. Är vi på den sjätte dag då Gud planterade Eden; en bild av tiden utan tid; av evigheten i paradiset. Här gestaltad i regnbågens färger. Först när människan blir utkastad ur paradiset blir hon medveten om tiden, om liv och död, och om sin längtan tillbaka till Gud och evigheten, symboliserat i bildens mitt med Hilmas hyska. Vägen dit blir hos Hilma målad som ett hjärta i vitt och rött, sanning och kärlek. Det formas med början i två strängar från det paradis som Adam och Eva fick lämna. Men Adam och Eva skall en gång mötas för att åter bli ett *

I den första bilden representerade cirkelns periferi de avslutande 42 åren på tidens spiral fram till nollåret. Därifrån räknades 6*6*6 judiska måncykler bakåt till Adams födelse i enlighet med Hilma och den bibliska kronologin. Själva cirkeln gestaltade det kristna nollårets inträde. Kanske tänkte sig Hilma att i denna andra bild vända på tidsordningen. Fram till dess att Adam är 42 år lever han och Eva tillsammans i evigheten. Sen förvisas de från Eden. 6*6*6 judiska måncykler återstår till år noll.

Cirkeln ovan kan nu få berätta om den sjätte dagens början då Gud planterade Eden. Där placerade han så småningom Adam. Härtill finns inga tider angivna i Bibeln, bara året för Adams födelse. Cirkeln och periferin, liksom evighetens tal 360 (år) kan då samtidigt symbolisera både Edens nollår och det kristna nollåret. Från ett nollår till ett annat. Först passerar 360 år i evigheten, sen blir Adam och Eva utslängda i tiden – till sol och måne. 6*6*6 judiska måncykler återstår till Kristus och nollåret. Till han som är A&O. 360 år plus 6*6*6 måncykler – kärlekens tid och syndens. Guds tid och människors.

Den judiska tideräkningen bygger på det faktum att det på 235 månvarv går 19 (sol) år, en måncykel. Efter Edens tänkta nollår (år 4 465 f.Kr.) går det 360 år plus 6*6*6 måncykler vilket sammanlagt är detsamma som 235 måncykler till vårt nollår. Då har således gått lika många måncykler som det går månvarv på en cykel. Tiden har fullbordat sitt lopp. Ytterligare 108 måncykler för till år 2052. Då har det gått sammanlagt 7*7*7 måncykler sen Gud planterade i Eden. Kanske är detta hemligheten!

”Paradisets salighet var inte mer än det frö som riktar sig mot alltings gudomliggörelse”     (Paul Evdokimov).

Som ett frö i paradiset är Adam och Eva (gult och blått) gestaltade i ingången till paradiset. De får lämna evigheten och Eden när 360 år passerat, när de ätit av kunskapens frukt. Kronologin ger då Adam en ålder av 42 år. Sju gånger sex. Sex står för synd och ondska i Bibeln, sju står för fullbordan. Nu återstår fyra gånger 666 år till uttåget ur Egypten och 6*6*6 måncykler till nollåret och Guds rike.

Efter Edens nollår kan också räknas i Hilmas 144 årsperioder. 7+7+7 perioder till uttåget ur Egypten 1440 f.Kr. och ytterligare 10 perioder till år noll. Sammanlagt 31 st. 144 årsperioder. Judarna fick av Gud en ny tideräkning i samband med uttåget. Nollåret blev den kristna tideräkningens motsvarighet.

Som kristen tvivlade Hilma knappast på att den kristna tideräkningen var Guds verk. Men frågan är om det finns stöd för denna tanke i Bibeln. Det är nog dags för en djupdykning hos profeterna och Uppenbarelseboken! En fortsättning och uppdatering kommer!

* Om Adam och Eva sägs att…de två skall bli ett, det rymmer en hemlighet.  Ef. 5:21f.